Vår värld hade knappast sett likadan ut idag utan upplysningen och den efterföljande liberalismens inflytande. Upplysningen var en filosofisk och intellektuell rörelse som växte fram under 1700-talet. Upplysningsfilosoferna var övertygade av att människor bara med hjälp av sitt förnuft kunde nå insikt och kunskap om både den naturliga och sociala världen runtomkring. Rörelsen tog sin början i en filosofisk kritik som försökte underminera de Europeiska kungarnas och kyrkans legitimitet. Upplysningen ledde därefter till tankar om människors självstyre och rationalitetens betydelse. Liberalismen kan sägas vara upplysningsidéernas förlängning in i den politiska världen och som idéström är den mycket aktuell än idag. Klassisk liberalism är dock inte riktigt samma sak som de idéer nyliberaler och socialliberaler senare förespråkat. Politik handlar om samtidens realiteter och det är fullt normalt att den påverkas av tidsandan. Upplysningseran var däremot ett mer tydligt avgränsat historiskt skeende som innebar en förändring och som fick en varaktig effekt.
Upplysning för de upplysta
Upplysningens idéer fick fotfäste i hela Europa men man brukar säga att Frankrike var denna idéströms viktigaste bastion. Många av upplysningens viktigaste filosofer och förespråkare kom därifrån. Idag är upplysningstiden något som de flesta känner till. Carl von Linné äras i Lund och Uppsala och han anses vara den kanske viktigaste svenska företrädaren för epoken. Vi kan i efterhand se att en hel del av det som är viktigt idag grundlades då och att världen inte skulle vara den samma om det inte vore för de intellektuella landvinningar som gjordes under denna rörelse. Det ska dock sägas att det inte var fråga om en bred folkrörelse. Många vanliga människor märkte över huvud taget inte av någon upplysning. Det var en ganska elitistisk idéström som främst påverkade tidens intellektuella. Lite som postmodernismen på senare år. Den ökande läskunnigheten bidrog dock till att alla som verkligen vill också kunde följa med i det intellektuella livet. Upplysningsfilosoferna hade till exempel ofta en starkt negativ uppfattning om kyrkan. Utan att kyrkoväsendet genomgick några större förändringar.
En frihetens ideologi
Liberalismen är en politisk ideologi som kan tacka upplysningen för mycket. Upplysningen innebar en frigörelse från institutioner som den katolska kyrkan och den enskilde individens autonomi lyfts fram. Åtminstone i teorin bland de intellektuella som förespråkade liberalismen. Upplysningstiden var en era, ett dynamiskt skeende som kom och gick. Liberalismen är något som lever kvar än idag. Bland annat som en mer eller mindre uttalad grund för flera politiska partier. För liberaler är det viktigt att man som individ ska kunna göra egna val och att statens funktion ska begränsas så mycket det går. Flera av liberalismens mest kända och första förespråkare var också några av de mest tongivande upplysningsfilosoferna så det finns ett tydligt överlapp mellan traditionerna. klicka här för att läsa om moderna begravningar, en företeelse som vi kan tacka liberalismen för. Många av de ritualer som kyrkan tidigare hade monopol på kan numera genomföras utan koppling till religion över huvud taget.
