Baron de la Brède et de Montesquieu född 1689, var en fransk friherre, politiker, författare, statsvetare och politisk filosof. Till det som han är ihågkommen för hör att han var den som utvecklade maktdelningsprincipen. Han var även en representant för upplysningstidens tänkande.
Om lagars anda
Av de tankar och analyser som Montesquieu framställer i det omfattade arbetet L’esprit des lois, brukar särskilt tre teser framhållas: hans klimatlära, maktdelningsprincipen, och hans uppfattning om olika slag av statsskick.
Ingen universell mall
Montesquieu menade att det inte finns någon universell mall som kan användas av samhällsinrättningarna. Det handlade snarare om huruvida statsskicket gav människorna som levde i samhället rättvisa och frihet. Det framkommer i hans verk L’esprit des lois (Lagars anda). Därmed erkände han statsskicken republik, demokratisk eller aristokratisk, och monarki som berättigade alltefter olika förhållanden. I Montesquieus ögon var det uteslutande despotism och anarki som var totalt oacceptabla då förekomsten av dessa innebär laglöshet.
Klimatläran
I sin klimatlära dyker Montesquieus uppfattning av typkaraktärer av världens folk upp. Enligt honom korresponderar dessa med det klimat där folken kommer ifrån. Han menade att människor i varma länder ”styrdes av sina lustar och antipatier, var äregiriga och lata och krävde lag och ordning i högre grad än folk i norr”. Människor i norr istället mer kraftfulla, framfusiga eller djärva, högmodiga men förlåtande. De var också obenägna till att njuta och skapa skönhet. Han menade vidare att människorna i norr inte var så nogräknade – de njöt det som erbjöds. Inte heller hade människorna i norr lika utvecklade lagar. Istället dömde de efter vad ögat såg. Enligt Montesquieu kom européer som hade bosatt sig i Indien att förlora sina europeiska drag med tiden. Allt enligt Montesquieus förklaringsmodell klimatläran. För de flesta individerna handlar det dock, oavsett klimat, om att vara vid god hälsa och sova gott.
Människans frihet
Montesquieu ansåg att makt begränsas av makt. Enligt hans observationer ”det är en evig erfarenhet, att varje maktinnehavare frestas att missbruka sin myndighet; går tills han möter gränser”. Vidare ansåg han att en innehavare av en ”makt” skulle aldrig deltaga i utövningen av en annan. Intressanta iakttagelser även i vårt tid. Att läsa mer av hans verk rekommenderas även i vår tid speciellt då vi vet att han påverkat utvecklingen av västerländska grundlagar och statsskick från sin tid ända in i våra dagar.
