Engelsmannen John Locke (1632-1704) var inspiratören till liberalismen. Han var upphovsmannen bakom tanken att fria individer kan grunda ett stabilt samhälle. Individens frihet är grundläggande för liberalismen.
Politisk ideologi
Inom liberalismen värderas individens frihet högt. Den politiska ideologin kan variera i betydelse, beroende under vilken tid man talar om liksom vilken geografiskt tillhörighet men tillskriver den. I grunden handlar liberalism i allmänhet om individuella fri- och rättigheter, mänskliga rättigheter, yttrandefrihet, privat äganderätt, religionsfrihet, jämlikhet, och demokrati. Även om John Locke inte ansåg att liberalism och demokrati var förenliga.
Man förespråkar ett fritt näringsliv med marknadsekonomi. Man betonar starkt, den privata äganderätten.
I filosofiska ordalag
För liberalism är även det så kallade negativa frihetsbegreppet centralt. Ett filosofiskt begrepp som innebär att individen äger friheten att slippa övergrepp och förtryck. Något som inkluderar statlig inblandning i enskildas privatliv.
Rötter i antiken
Liberalismen står med sina rötter i antikens Greklands och Rom. Närmare bestämt i deras republikanska styrelseskick.
Frihet, jämlikhet, broderskap
Liberalismen i våra dagar tar avstamp i upplysningstiden och den ärofyllda franska revolutionen och upplysningstiden. Orden liberté, égalité, fraternité (frihet, jämlikhet, broderskap, på svenska) skanderades på gator och torg under den franska revolutionen. Än i dag utgör de kända orden Frankrikes motto. De är även präglade på de franska euromynten.
Two Treatises on Government
Tankesättet är en utveckling av det John Locke skrev i sina böcker Two Treatises on Government. I dessa utvecklade han idéerna om både ekonomisk och intellektuell frihet. Man skulle också kunna säga att Locke var mannen bakom konventionen om de mänskliga rättigheterna, vilka tycks ha sin grund i Lockes teori om naturrätten. Lock var inge förespråkare av demokrati utan han såg äganderätten som det viktigaste. Demokrati kunde inkräkta på rätten till privat ägande.
