Adam Smith refereras ibland till nationalekonomins fader. Man skulle kunna säga att det inte här fullständigt felaktigt. Kännetecknande för Adam Smith är att han med kraft, emfas uttryckte en mängd grundsatser som kom att få en enorm betydelse i nationalekonomiska sammanhang. Mest känt är Smiths verk An Inquiry into the Nature and Causes of the Wealth of Nations. Fast före detsamma publicerades Smith ett annat klarsynt verk. Sitt förstlingsverk, som av en del anses vara det mest förnämsta
The Theory of Moral Sentiments
Adam Smith publicerade sitt första verk, The Theory of Moral Sentiments, år 1759. Uppenbarligen låg det honom nära hjärtat då han reviderade detsamma under hela sitt liv. Smith gjorde omfattande ändringar i den sjätte och sista versionen, före det att han gick bort år 1790. Smith själv ansåg att The Theory of Moral Sentiments var det överordnade verket. Vem äger rätt att uttrycka något annat. Det var i detta hans första verk som Smith först myntade fenomenet – den osynliga handen.
Även andra menar att det första verket är det bättre av de två.
I The Theory of Moral Sentiments undersöker Smith noga det vi kan referera till det moraliska tänkandet. Som vi kan förstå avsåg det den tid som Smith var verksam i. Fast en hel del av hans tankar och observationer på det området kan säkerligen verifieras även i vår tid. Smith föreslog att samvete kommer från sociala förhållanden.
Smiths syfte och mål med The Theory of Moral Sentiments är att förklara källan till människans förmåga att skapa moraliska bedömningar. Han utvecklade en teori om att sympati uppstår genom observationer av andra människor gör att man blir medveten om sig själv och egna handlingar och därmed moralen i dessa. Detta trots att människan enligt en del teorier är en nyttomaximerande varelse som snarast tänker på sig själv och det egna bästa.
Den osynliga handen
Kort och gott låt marknaden sköta sig själv. Adam Smith gav som exempel att vi alla har bagarens egennytta att tacka för att vi har bröd på bordet. Den springer inte fram på grund av bagarens människokärlek. Enligt Smith så är det självintresse, konkurrens, utbud och efterfrågan i samverkan som reglerar marknaden. Det är det som Smith menade med den den osynliga handen.
Wealth of Nations
I våra dagar anses dock Wealth of Nations vara hans största verk. An Inquiry into the Nature and Causes of the Wealth of Nations, publicerades den 9 mars 1776. I verket försvaras den fria marknaden. I Nationernas välstånd betonar Smith också vikten av konkurrens och arbetsfördelning.
Den globala betydelsen
Det är helt klart att The wealth of nations har haft en stor betydelse över hela världen. Mycket beroende på Smiths’ tankar kring att individer kan bygga både ett moraliskt och ekonomiskt samhälle utan statlig inblandning. I våra dagar vore det kanske mer angeläget att även sätta oss in i The Theory of Moral Sentiments, som Smith själv satte först.
