Liberal syn på konkurrens för universitetsplatser

I Sverige har vi enligt många fördelen att vi har en offentligt finansierad utbildning. Skolan är bekostad av skattebetalarna hela vägen från första årskull till universitetet. Som individ i Sverige slipper du undan terminsavgifter och andra avgifter som är vanligt förekommande i länder där utbildning i huvudsak är privat finansierad. Med det sagt har vi i Sverige ändå lyckats skapa en viss liberal ansats i det här med utbildning genom att låta konkurrera om tillgängliga platser.

Konkurrens är kärnan i liberalism

Att konkurrera är en förutsättning för att t.ex. en marknadsekonomi ska fungera. Det är genom konkurrens som den bästa ”vinner” om det går att säga så. I Sverige finns alla sorters utbildningar tillgängliga att söka på universitetsnivå. Allt från socionomprogram, läkarprogram till civilingenjör. Platserna på utbildningarna fördelas lite olika men då platserna är begränsade föranleder detta en konkurrens inom de olika antagningsgrupperna.

Kriterier till de olika antagningsgrupperna

Beroende på vilken utbildning du ansöker finns det ett antal olika grupper det är möjligt att ansöka inom. En viss andel ska tillägnas de med högst gymnasiebetyg, en viss andel ska tillägnas högst resultat från ett högskoleprov och en viss andel kan vara från t.ex. reell kompetens eller ett särskilt antagningsprov. Du kan i Sverige vara med och konkurrera i alla dessa grupper och precis som en marknad är det den med högst resultat som får platsen.

Liberal syn på offentlig utbildning

Den traditionellt liberala synen på utbildning, eller annan form av offentlig verksamhet, är att den självklart kan finansieras privat. I USA är det vanligt att studenter som går på privatfinansierat universitet behöver bekosta höga terminsavgifter med lån. Det medför att skuldsättningen blir hög för studenterna. Ur ett liberalt synsätt kan det tyckas rättvist att den som drar nytta av utbildningen – studenten – också är den som ska bekosta den. I Sverige har vi tänkt annorlunda.

I Sverige bekostas till största uträckningen samtliga program på grund- och avancerad nivå av skattebetalarna. Universitet och högskolor ingår i den offentliga budgeten och på så sätt behöver studenter inte konkurrera in på en privatekonomisk merit. Även om en liberal syn på utbildning är att marknaden ska kunna styra vilka studenter som antas var – så kan det trots allt bli en felaktig segrare ur en sådan konkurrens. Här måste ställas frågan huruvida det inte är den bäst lämpade att tillgodogöra sig kunskapen och utbildningen som ska ”få den”.

Genom att i Sverige konkurrera på skolresultat, allmänna kunskaper genom högskoleprov eller genom särskilda antagningsprövningar har vi skapat en liberal konkurrens som syftar till att de bäst lämpade att genomföra utbildningarna är de som får platserna. Så trots att skolplatserna finansieras av det offentliga kan ändå tyckas som att en viss grad av liberal konkurrens åstadkoms genom den här svenska formen av konkurrens till högskoleplatserna.

 
 

Fler artiklar om Okategoriserade